Nu är vi inne i en period när det händer saker inom energivärlden. Du har säker hört talas om peak oil, att nu hittar vi inte mer olja längre. Vi har en ny teknik med fracking, vi kan ta upp gas på nya sätt, som har ändrat vem som är leverantör och vem som köper. Vi har länder som bygger ut kärnkraft och vi har länder som avvecklar kärnkraften. Vi har den stora drömmen om fussionskraft som ska lösa allt utan miljöförstöring. Och det finns många nya projekt med energi från sol, vind och vatten.
Om vi tittar på det hela med lite historiskt perspektiv och vad som hänt med vem som äger energin.
Under jordbrukartiden var man självförsörjande vad gäller energi, behövde man värme eldade man ved från närområdet. Den lilla industri som fanns var placerad nära en energikälla som små kvarnar som hämtar sin kraft från i bäckar eller vinden. Den som behövde energi såg till att ordna sin energi med det som fanns tillgängligt. Energiförsörjningen var decentraliserad och tillhörde användaren.
Med industrialiseringen behövdes än mer energi. Och som så mycket annat under denna tid specialiserades uppgifterna. Nu kom kol och olja där företag kunde erbjuda energi. Energiförsörjningen blev med centraliserad och styrd av ett fåtal. Med elektrifieringen, som är ett jätteprojekt, har vi haft stater som gått in och byggt upp med gigantisk utbyggnad av elnät i hela länder och inte minst stora, jättestora, produktionsanläggningar. det är gigantiska projekt med gigantiska belopp både när det gäller investeringar och inte minst vinster. Energiförsörjningen är centraliserad och tillhör företag och länder.
Vi har fått ett system där ett fåtal företag kan äga all elenergiproduktion i ett land eller för all del de fåtal länder som säljer olja och gas.
Och som vanligt, är man ensam om att kunna leverera något är det väldigt lätt att utnyttja detta för egen vinning…
Hur vill vi ha det nästa 100 år?
Vill vi ha ett system där stora företag och länder påverkar energipris och tillgången? Vill vi ha det bör vi fortsätta med utvecklingen av kärnkraft, bygga stora dammar och stora politiska projekt där vi på en plats ser till att producera el för hela länder.
Eller vi skulle kunna ha möjligheten till ett samhälle där var och en som äger ett tak, en bit mark, lite rinnande vatten är med och producerar den el vi behöver. Jag tänker så klart på möjligheten att ha solceller på sitt hustak eller balkong, en liten vindsnurra på sommarstugeomten, ett microkraftverk på skogsskiftet eller solpaneler på bilen.
Vi får i och för sig ett system som är helt annorlunda än det vi har idag, ett hel bransch tas från storföretag och delas ut till var och en. Men vi får ett system där vi sprider ut makten, svårstyrt men stabilare.
Vi skulle kunna få ett maffigt politiskt projekt som fungerar både under den rödare parollen ”tillsammans har vi energi” eller lika gärna under en blåare ”var och en – egen energi”
Så vem vill du att dina barnbarn ska betala elräkningen till?